Då har jag börjat se ljuset på tunneln! Ja dvs. på min sjuktid, absolut inte då det gäller det där arbetet som ska in om två dagar.. jag har legat helt färdig, utmattad, död, i min säng de senaste dagarna och bara sovit. Jag blev nästan andfådd då jag skrev ett sms, så illa har det varit. Men för tillfället lever jag på några Alvedon så i betraktarens öga skulle jag nog se ganska kry ut, men om jag öppnar munnen kanske man hör att min röst är något nasal och hostattackerna kommer titt som tätt! Så nu, något kilo lättare, hade jag tänkt att ta tag i mitt kära arbete. Har bunkrat upp med en hög böcker som jag suttit och lusläst den senaste timmen, sen har jag min latte bredvid mig, en filt runtom, får-tofflor och datorn i knäet eftersom jag bosatt mig i en gungstol i uterummet eftersom här är minst stör-objekt (för jag har väl sagt att jag brister stort i självdisciplin?). Öster ligger bredvid och håller mig sällskap så nu är det bara att tuta och köra!

jag borde ju kanske också informera om att jag har bestämt mig för att plugga i höst, ja så vidare jag kommer in såklart.. Med andra ord så ska jag söka in iaf. Det hade jag inte förväntat mig att jag skulle, eftersom jag klagat på att jag varit så skoltrött! Men det damp ner ett litet kuvert med en himla trevlig KY utbildning som många andra, både mina vänner och föräldrar, tyckt att jag bör gå och när jag väl läste om det så nappade jag direkt! Pendlandet lär bli i så fall bli ganska påfrestande, men den tiden skulle jag kunna plugga på? ho-ho, hör på mig! Lät det inte ganska optimistiskt? Måste betyda att jag är ganska sugen, tänk så spännande :)

Vi ses :)
/M