Det var "the big day" i tosdags. Dagen var äntligen kommen då vi skulle få hem vår bänkskiva. Jag tog ledigt hela förmiddagen eftersom den skulle levereras mellan 7-11 (!) vilket är en sån typiskt fantastisk hantverkar tid. Det här med bänkskivan är ju en nagelbitate eftersom den är måttbeställd med underlimmad diskho som måste vara exakt utmåttat. På kvällen gällde det. Vi rev upp plasten och drog bort stöd plankorna.. Lyfte upp den mot stommarna och såg som att den skulle passa - nästan på milimetern. Vi fick ta i lite när vi puttade in den, men jo! Den verkade passa! Vi andandes ut, tittade på varandra och log lite nöjt... Vi hann börja fantisera om att det skulle finnas ett sult på denna historian. MEN. Det finns alltid ett men. Så böjde jag mig ner för att plocka upp plasten på golvet och vred samtidigt blicken mot vasken.. Så såg jag det - där var en glipa mellan vasken och stommen. En liten plåtkant stack ner under vasken och tog emot mot stommen så att bänkskivan bågade sig... Fan.