Tji fick jag för min framförhållning med årets julklappar. Jag hade dumt nog tagit en bild på Jens julklapp med min telefon för att jag skulle komma ihåg hur den såg ut - eftersom det var typ en månad kvar till julafton och mitt bildminne är inte så bra. Jag var så nöjd med min julkapp och tänkte på hur glad och överraskad Jens skulle bli. Precis så som man vill att det ska kännas när man ger bort saker till dem man älskar. Jag njöt av tanken.

 

Jag visade en annan bild för Jens nu ikväll på min mobil (som jag förövrigt gör ganska ofta) och då började han för ovanlighetens skull att bläddra bland mina andra bilder. Innan jag hann reagera så såg han den - bilden på hans klocka. En stilig herrklocka med silvrig urtavla och svart läderrem och Jens förstod direkt att den var till honom. Jag såg på honom att han förstod.Han fick en väldigt skyldig blick. På en liten sekund så var det förstört. Nu är det ingen överraskning längre och jag kommer inte att få se hans reaktion på julafton. jag blev så ledsen och besviken. Det hela förlorade sin charm. Nu kan han lika bra öppna sitt paket direkt. Suck.