Tova ringde mig ikväll och frågade ifall jag ville ut och springa en runda. Jag skrattade lite hånfullt åt att hon ens kunde föreslå en sådan sak till mig. Jag har ju inte tränat kondition på 3-4 år. Hon frågade ifall jag kunde tänka mig att powerwalka istället medan hon joggade brevid, vilket var en kompromiss jag var villig att gå med på. När jag bytte om stod jag i valet och i kvalet om hur varmt jag skulle klä mig. Jag tittade på min vindjacka och tänkte för mig själv "ifall jag skulle få för mig att springa blir den jackan alldeles för klumpig". Sedan skrattade jag åter igen hånfullt åt mig själv och tog på mig jackan och gick.

 

Vi gick bort till hammarsjön innan Tova började jogga. Vi insåg snabbt att det inte var så lätt att hålla ett gemensamt tempo. Plötsligt hör jag mig själv säga "vad fan..!" och gick obehindrat över till att jogga jag med! Jag sprang! Tova skrattade glatt och ökade takten. 

 

Sträckan slutade på 3,5 km. Vi saktade ner och började gå i raskt tempo vid två tillfällen, men avslutade med full spurt inför dem sista 100m. Det tog oss 27 min vilket ändå är bra när man har haft uppehåll i 3-4 år. Jag toppade det hela med att göra 15x3 armhävningar, 40x3 situps och 40x3 rygglyft. Nu känner jag mig oerhört nöjd med mig själv. Det fanns mer krut i mig än vad jag trodde. Då kan man få känna sig stolt, tycker jag. 

 

Imorgon väntar träningsvärk.