Trots det tråkiga vädret idag känner jag mig väldigt glad och harmonisk. Älskar den känslan av harmoni i kroppen.

 

Jag började oväntat nog med att dra på mig löparskorna imorse och begav mig ut på en skön 5km runda. Jag toppade det med lite stryka hemma på vardagsrumsgolvet. Tobbe kom hit och installerade en ny badrumsfläkt (hurra!) och fikade på bullarna som jag köpte med mig hem på min runda. Antonia ringde och pratade en stund vilket gjorde mig glad. Jag har målat en stund på en tavla medan jag lyssnade på en podcast och suttit och läst en stund i fåtöljen. Nu ska jag bege mig hem till Tova för att styla henne inför en fest och sen ska jag hem och äta gott med min kära sambo. Vi ska lyxa till det med räkor, vin,kex och ostar ikväll. Fantastiskt bra dag när jag tänker efter. 

 

Jag är så tacksam för allt som livet levererar just nu. Kärleken, vännerna, jobbet, hösten och allt annat känns så bra. Jag är helt förälskad i den känslan. Hoppas innerligt att den håller sig kvar!

 

 

 

Jens tyckte att det var länge sedan vi gjorde något ihop och paxade mig i söndags. Han ville bjuda ut mig på en date i form av en lite utflykt. Det lät ljuvligt i mina öron och studsade glatt upp ur sängen ganska tidigt i söndags morse. Vi tog tåget till Köpenhamn och gick på Den blå planeten, det där nya stora akvariumet! Det var mysigt och det fanns mycket roligt att titta på. Efter några timmar där tog vi tåget tillbaka till hyllie och åt en stor tre rätters lunch på Jensens bøffhouse - vilket tog över två timmar. Vi toppade dagen med att slå en flukt inne på Emporia innan vi reste tillbaka hem och kopplade av på soffan framför en film!

Ny är jag gräsänka fram till onsdag morgon och är lämnad ensam i stormen...

Hurra, hurra, hurra för Jens idá! 

 

Idag fyller min krigare år och det här paketet står och väntar på honom i vardagsrummet! Hoppas han blir glad!

 

Jag ville ju inkulderade Jens i min paketkelender i år och ordnade så att han får paket varje advent. Idag fick han en nyckelring med digitala foto som jag hade fyllt med massa bilder på oss. Tanken var att han skulle kunna ha med sig den när han är borta en längre tid med jobbet. När dem är ute i skogen kan han inte ha mobilen med sig och om han skulle få hemlängtan så ska han åtminstone kunna ta fram denna och titta på lite bilder. Jens blev glad och tyckte att det var en väldigt fin tanke. Kul!

 

 

Glad första advent, vänner! Vad mysigt det var att vakna upp och titta ut på en snöbäddad gata. Jag och Jens haft haft en härlig morgon i soffan iklädd pyjamas och morgontofflor. Vi har ätit en stor frukost som även inkluderade paketöppning och en film. Jag hade gärna börjat varje morgon på det här viset.

Just nu känner jag mig som ett litet barn på Julafton, som väntar på att tomten ska komma. Jens fick nämligen några minuter ledigt på jobbet i söndags och hann ringa mig snabbt och säga att han kommer hem ikväll, istället för imorgon. Nu längtar har jätte mycket efter att få höra hans nyckel i dörren och se han kliva in i hallen. Bara tanken får mig att få fjärilar i magen. Jag har köpt hem damsugare till fika ikväll eftersom det är hans favorit. Jag har även städat, bäddat sängen och köpt hem fräscha blommor osv. Jag känner mig lite löjlig för att jag känner såhär, när det bara har gått åtta dagar utan att träffas eller att pratas vid. Men samtidigt känns det så härligt, för man inser hur mycket man faktiskt betyder för varandra - och det är så jäkla fint!

Det blev en väldigt tung och dyster ikväll igår när jag förstod vad som hade hänt.
Chockad. Omtumlad.
Fredrik har lämnat oss, alldeles för tidigt.
Så fruktansvärt och ofattbart.

Jag har på något vis försökt att hedra hans bortgång med att tänka tillbaka på dem minnen jag har tillsammans med honom. Vi hade tyska tillsammans i högstadiet, det var så vi lärde känna varandra. Vi satt bredvid varandra en hel termin. Han satt på min högersida längst bak i klassrummet i mitten raden minns jag. Fredrik, eller "Tyskis" som vi kallade honom, brukade hjälpa mig med tyskan när jag inte kunde. Jag tyckte om att tetas med honom. Någon sa till oss att vi gnabbades som ett gammalt gift par. Därefter kallade han mig frugan. När han fick moppe kunde jag få åka där bak tillsammans med honom. Snäll som han var. Vi umgicks en hel del på högstadiet. Vi sågs ibland och gjorde pannkakor. Det var lite av en grej vi hade, att ha pannkaks-kvällar. Jag fick för mig att han var lite förtjust i mig vilket jag tyckte var lite jobbigt. Jag såg honom som en bra vän. Vi sprang på varandra ett par gånger under gymnasiet också. Jag kommer ihåg en sen utekväll i Alp d'utze då han så snällt satt och lyssnade på mitt fyllesvammel. Stackare! Dagen efter försökte jag skamset att undvika honom.

Det var ett par år sedan jag träffade honom sist men men jag minns honom som en alltid väldigt glad, snäll, rolig och charmig kille. He was one of the good ones.

Hoppas att himlen tar väl hand om honom.
Mina tankar går till hans familj, hans sambo och hans närmaste vänner.
Vila i fred, fina Fredrik.

 

Det var exakt 7 veckor sedan vi hade vår första date och nästan tre månader sedan vi träffades för första gången. Klockan var runt 5-halv 6 tiden på morgonen och Jens kom in i sovrummet och kröp ner i sängen för att mysa, sådär som han brukar göra innan han ska iväg till jobbet. Det är så fint att få den stunden på morgonen. Det är den bästa starten på dagen som man kan få.

 

Jens hade precis ätit sin frukost och druckit sitt kaffe i lugn och ro och behövde bara snabbt hoppa i sina kläder innan han var redo för att köra till jobbet. Han gick in i sitt sovrum som vid den tiden hade gula väggar och på golvet låg en matta med kinatecken på. Sängen stod längs väggen in till vänster och där låg jag och snoozade innan jag skulle upp och göra mig redo för ännu en dag i skolan. Han kröp ner under täcket tätt intill mig, kramade om mig och gav mig en puss precis som han brukar göra. Därefter drog han bak mitt hår bakom örat med en lätt hand på ett sådär kärleksfullt sätt och tittade på mig med varma ögon. Jag var mer sovande än vaken men låg ändå och njöt av tanken av att han tog hand om mig. Jag log belåtet. Det var så mysigt och jag ville inte att han skulle lämna sängen, någonsin.

 

Jens var tyst och omfamnade mig hårt igen och viskade till mig hur fin jag är. Jag blev varm inombords och svarade honom med en svamlande nyvaken röst. Han blev tyst för en kort stund medan han samlade mod till sig. Man hörde hur han nästan tog sats och andades in ett djupt andetag inför nästa mening. Han var redo. Han viskade med en lätt blygsam och mjuk röst "Får jag chans på dig?". Jag tittade på honom med mina nyvakna ögon, log generat och burrade genast in huvudet i Jens famn. Han såg lite nervös. Jag fnissade till och tänkte på hur fånig han var. Det tog några sekunder innan jag svarade honom, men när jag väl sa ja kramade Jens mig hårt igen. Han var glad och lite lättad kunde jag avläsa ur hans kroppsspråk. Men av rädslan över att jag inte hade tagit hans fråga på allvar blev han ändå tvungen att kontrollera innebörden av detta. Att det innebar att vi nu var officiellt tillsammans. Jag tittade på honom igen med en eftertänksam blick och bara nickade.

 

Jag hade plötsligt fått en pojkvän. Min väckarklocka hade inte ens ringt ännu men jag hade ändå redan hunnit göra ett beslut som kom att blir en  ganska stor förändring i mitt liv. 

 

---

 

Tänk att det har redan gått två år sedan den morgonen. Jag minns morgonen väldigt tydligt och under tiden jag har skrivit har jag hunnit tänka på många andra fina minnen vi har tillsammans. Jag känner mig lyckligt lottad till att ha hittat en så fin kille som jag trivs så fantastiskt bra med. Han är en av mina bästa vänner och är personen som tar upp största delen av min tankekraft. Han är den personen som jag vill dela allt med. Personen som kan få mitt hjärta att göra volter. Han gör mig lycklig och får mig att känna mig trygg. 

 

Vi träffades första gången på en midsommarfest 2010 då jag av en slump bestämde mig för att gå fram och prata med honom, bara för att han var den enda killen som hade Converse på sig, haha. När vi sa hejdå till varandra den kvällen så sa en röst inom mig att detta kunde vara killen för mig. Jag satte nästan i halsen när jag hörde mig själv säga detta, om en kille som jag bara precis hade träffat. Jag som inte ens ville ha något förhållande. Men så blev det i alla fall lustigt nog och jag är oerhört glad över det. Jag hoppas att vår lycka håller i sig i många, många år till.

 

Jag och Jens hade två-årsdag igår och jag bestämde mig för att överraska honom med en tre rätters middag. Jag stod i köket i hur många timmar som helst, men gott blev det!

På menyn stod följande:

Förrätt - Räkcocktail med avokadocrème 
Huvudrätt - Baconlindad kycklingfilé med timjanfyllning, serverades med kokt potatis och rödvinssån
Efterrätt - Chokladfondant med limecrème, vaniljglass och hallon

Från den ena resen till den andra...

Just nu försöker jag packa samtidigt som jag plockar undan lite här hemma. Igår kväll bokade jag och Jens in oss på en liten spontan mini semester och kommer att ta flyget till Prag senare ikväll för att stanna över helgen. Vi bojkottar alltså midsommar för en weekend i Prag - and I Love it!

Jag hade köpt en stjärna till Jens och döpt den efter oss. Så någonstans långt där uppe finns nu en stjärna som lyser för oss och vår framtid. Det tycker jag är en fin känsla. Jens blev lite rörd.

Själv fick jag en låtsas Bodil! Jag och Jens har pratat om att vi vill skaffa hund. Vi har redan bestämt att vi ska ha en fransk bulldog - som ska heta just Bodil. Men vi är inte riktigt redo för det ännu, även om vi längtar efter hennes närvaro. Därför hade Jens skaffat fram en sålänge hund till oss. Det tyckte jag var gulligt!

Vi ses

/M